Idag kom det kort igen till kontoret och det var till mig! Jag har fått mest post av alla 30 personer som jobbar här under hela säsongen :)

Det var från Frank såklart. Bild på en fin svensk sommaräng med blommor och grönt. Blev så lycklig att jag började gråta. Jag har så många underbara människor som bryr sig om mig även om jag flyr Sverige varje vinter och sommar. Det dimper ner kort, hälsningar och rings på telefonen. Sånt här gör att jag blir rörd till tårar och hemlängtan bara större.

Ibland undrar jag vad det är jag håller på med. Varför är jag inte med alla där hemma. Är det verkligen värt att missa alla stunder med min familj, släktingar och vänner.

Jag älskar mitt jobb och har så många bra minnen och upplevelser. Men så fort något eller någon hemifrån hör av sig kommer hemlängtan åter igen. Den finns hos mig hela tiden och snart, snart kommer jag hem. Jag vill stanna hemma snart. En säsong i karibien till, den ser jag otroligt mycket fram emot.

Sommaren är däremot väldigt osäker. Stor chans att den blir i Sverige.

Mina bästa systrar!